800 - 1100 talet

Bonaden tillverkas, sannolikt inte i Överhogdal

1466

Förmodligen det år då bonaden kommer till Överhogdals kyrka, kanske från kyrkan i Sveg

1910

Bonaden återfinns av en tillfällighet i en kyrkbod i Överhogdal och förs till Länsmuseet i Östersund

1911

Bonaden utlånas till Lund för den första större undersökningen. Ytterligare tre mindre delar ur tapetens fem våder hittas i Överhogdal

1920

Georg Johansson-Karlin presenterar den första tolkningen av bonadens rika teckning. Den skildrar, enligt Johansson-Karlin, hur missionären Staffan kristnar Härjedalen

Vivi Sylwan fastslår den huvudsakliga vävtekniken, snärjvävnad

1923

Ny tolkning av Maria Collin som anser att bonaden beskriver en rit vid vårfestligheterna i antikens Rom

Erik Salvén undersöker material och färger. Hans uppfattning är att bonaderna vill skildra kampen mellan hedendom och kristendom

1925

Allan Moberg menar att tapetens s.k livsträd har hedniskt ursprung

1928

Agnes Branting och Andreas Lindblom menar att bonaden skildrar episoder ur volsungasagan, upptecknad ur Eddan

1929

Bonadens fem våder skiljs och de ställs ut för första gången (i Stockholm)

1936

En del av tapeten ställs ut i Oslo

1947

Hanna Rydh tolkar Överhogdalsbonadens bildspråk till en lokal händelse, ett bröllop

1957

Karl Hauck menar att bonaden föreställer hjältesagor ur Edda-dikterna

1959

Bonaden renoveras och konserveras samt monteras i stålramar

1960

Nils Strömbom påvisar att det finns kaukasiska inslag i bildbeskrivningen

1966

Ställs ut på Statens historiska museum

1972

Agnes Geijer hävdar att det står klart att det är  Volsungasagan som skildras

1977

Ruth Horneij anser att tapeten skildrar gudamyter. Den sista striden, det tusenåriga kriget, den yttersta domen

1992

Bonadernas tillverkningsår dateras med hjälp av en ny C14-metod till tidsintervallet 800-1100 e Kr, med största sannolikheten att vara gjorda på 900-talet!